Jag krymper i spegeln varje dag..



Nu, efter att ha läst varenda text
Jag skrivit om dig
Till dig
Så förstår jag knappt
Mig själv

Förvirrar varje tanke
Och jag blir helt tom
Hur ska jag bygga upp mig själv
Min trasiga mur
Omöjlighet

Jag har nog börjat inse
Att jag är själv
Ensam, i allt jag gör

Kanske behöver jag ingen
Kanske dör jag lite
Varje dag
Lite mer än vanligtvis


..Kanske behöver jag inte dig
Eller dör jag, utan dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0